Vad är skillnaden mellan om åkaren har ett yttre fokus eller ett inre fokus – och hur påverkar det prestationen?

Frågan är högst intressant och kommer påverka åkarens utveckling; i alla fall om man lyssnar till den forskningen som är gjord i ämnet.

Vi börjar med tränarens återkoppling till åkaren. Den kan ges på både åkarens vilja och förmåga. Återkoppling på viljan har visat sig stimulera åkarens motivation, minska prestationsångesten samt skapa förutsättningar för att åkaren ska vilja och våga anta större utmaningar.

När det gäller återkopplingen på förmågan; det vill säga det tekniska utförandet, kan den generellt ges med fokus på kroppens rörelser (inre fokus) eller på skidornas rörelser, åklinjen och effekten som det ger (yttre fokus).  Den återkoppling som kommer från tränaren visar åkaren var hen ska lägga sitt fokus.

Forskning inom ”motor learning” har visat att ett yttre fokus ökar prestationen, stimulerar det motoriska lärandet samt får den aktive att prestera bättre under press. Dessutom blir det lättare för åkaren att utnyttja sin fulla tekniska potential i andra sammanhang och miljöer än i vilken rörelsen tränades in i (så kallat bättre transfer).

Som tränare är det oftast lättare, och därigenom troligen mer vanligt, att ge återkoppling på rörelsen, det vill säga ge åkaren ett inre fokus. Att förändra sitt sätt att återkoppla kräver ofta både reflektion och självmedvetenhet och en hel del arbete. Bra att ha med i tanken är också att det oftast är bra att minska antalet tillfällen som återkoppling ges; till fördel för att den sägs på ett riktigt och genomtänkt sätt. Återkoppling ska komma när det verkligen gör nytta och när den har förutsättning att utveckla åkarens förmåga (eller vilja).

Artikeln är skriven av Robert Hansson.

Läs fler artiklar om Teknikutveckling >>